lost in stockholm

Är i en lite vilsen period just nu. Utlandsstudierna kanske inte blir av vilket jag är väldigt besviken över. I flera års tid har jag ju tänkt på, och varit inställd på det, så därför är det lite snopet att det antagligen inte blir av. Varför? Jo studierna i Österrike är på tyska. Kurserna i Polen kanske inte blir godkända av högskolan. Det har varit en väldigt trög process och jag är förvånad över hur masterprogrammet, som skall vara en internationell utbildning, är upplagd. 
 
Har också alltid varit van vid att ha en deadline inom Sveriges gränser. I 10 års tid har det varit så nu. En termin här, en termin borta, ett år här, två år någon annanstans. Att flytta har blivit en livsstil och en vana. Att ha ett stort äventyr kommande termin har gjort dagarna lättare (har jag iaf inbillat mig) och det har varit lätt att peka ut riktningen i livet. Både professionellt och relationsmässigt. Man kan ta extrajobb som inte leder någonstans, frilansa lite och veta att snart så börjar ett äventyr i ett främmande land igen. Livet är en upptäcktsfärd och jag samlar på länder som en del samlar på skor, medaljer eller pengar. Har inte behövt tänka på att rota mig heller. Förändring är i synonym med den jag är. Movement, flow, rörelse, flexibilitet...det är jag. När det blir för stilla och förutsägbart får jag smått panik. Det är som om något river inifrån eller som om någon flåsar mig i nacken och säger till mig att jag måste vidare. 
 
Sen när jag väl är utomlands tycker jag alltid att det är jätteskönt att komma hem. Ja motsägelsefullt är ju bara förnamnet på det hela. Så nu kanske jag blir kvar här då i vår. Detta har satt mig helt ur spel eftersom jag var så inställd på detta. Har ifs sökt spännande kurser till våren, bland annat modevetenskap på Stockholms universitet. 
 
Nu är det dags att hitta nytt fokus. Häromdagen träffade jag Paul Ronge - Sveriges kanske bästa PR-konsult. Flitigt anlitad i främst kriskommunikation och krishantering och figurerar flitigt i morgonsofforna. Jag träffade honom en eftermiddag och fick tips, råd och nya idèer. Efter mötet kändes allt iaf lite mer hoppfullt, så nu får vi se vad nästa steg blir. Fortsättning följer..
 
I am a bit lost right now. The studies abroad might not happen, and I'm very disappointed. For several years I have thought of studying part of my master abroad and now it will probably not happen. Why? Well the studies in Austria are in German. In Poland the course may not be approved by the university. It has been a very slow process and I am surprised how the master's program, which is an international education, is organized.

I always had a deadline in Sweden. In 10 years it has been so. A time limit. One semester here, one semester away, a year here, two years elsewhere. Moving has become a lifestyle and a habit. To have a great adventure coming up has made the daily life easier (I imagined) and it has been easy to point out the direction in life. Both professionally and relationally. Life is a journey and I collect countries as people collects shoes, medals or money. Change is synonymous with who I am. Movement, flow, motion, flexibility ... it's me. When it gets too quiet and predictable, I panick.
 
Then when I am abroad I always find that I want to go home. Yes contradiction is only the first name of my whole life. So now maybe I will be here until forever. This has put me completely out of the game because I was so set on something else. 

Now it's time to find a new focus. The other day I met Paul Ronge - perhaps Sweden's best public relations consultant. He`s an expert in crisis communication and crisis management. I met him one afternoon and got tips, advice and new ideas. After the meeting, everything seemed to be more hopeful. So now I will see where everything goes. To be continued..

Kommentera här: